PQR
Skarvgränd 6
22100 Mariehamn
Åland, Finland

Tel +358 (0)40 5896099
Fax +358 (0)18 13083
pqr@aland.net

Benita Mattsson-Eklund i Ålandstidningen 15 juli 2011: 

Fred bjuder in läsaren till skratt

Låt mig göra ett påpekande. Jag hör inte till gruppen åländska journalister som faller i trans så fort namnet Fred Forsell nämns.

Det är nog en generationsfråga. Så när jag nu recensera denna åländska ikon så behandlar jag hans bok som vore den skriven

 av vilken författare som helst.

Med det avklarat kan jag konstatera att boken, som är ett urval av tidningskrönikor skrivna mellan december 2006 och april 2011,

 skrivits av en person som gärna raljerar med sig själv och sina misstag och tillkortakommanden. Fred "bjussar på sig" som man säger,

han inbjuder läsaren att dela skämt och att skratta åt misstagen.

Blandad konfekt

I boken finns ett drygt 30-tal krönikor, de flesta är inte långa nog för att tillåta fördjupning av ämnet. Krönikörens dilemma är

att formulera sig stringent och roligt utan att reducera sig till en anekdotberättare.

För det mesta klarar författaren den balansakten bra, men ibland trillar han dit just på grund av lusten att berätta anekdoter

och sätta knorr på texten.

Visst går det också slentrian i det koketta svärandet, som ska ge en manlig rå-touch åt texter som annars lätt skulle bli för snälla.

Det är sådant man upptäcker när man är tvungen att läsa många Fred-krönikor i sträck. Om man läser dem en och en så kan

man fnissa över stilen och skämten. Men klämmer man i sig 37 krönikor på rad så är det lätt att se att det finns manér och uppräkningar i dem.

Så ett gott råd: läs bara ett par per dag, då får ni behålla den fräscha textsmaken länge.

Satirisk udd

Men det finns också texter här som är helt underbara. Mina favoriter har jag hittat bland krönikor som har viss lokalpolitisk udd.

Som till exempel "Fåglar" som inleds med att Fred försåtlig lugnt berättar om hur en colombiansk fotbollspelare sparkar ihjäl en uggla.

Sen kommer Fred in på att det varit en dålig vecka för fåglar, för veckans "andra pungspark på fågelsläktet" skedde på Åland

med beslutet om återinförd vårjakt. Han förstår så väl nöjesjaktministern som vill stå på god fot med jägarna.

"Det är alltid en bra idé att stå på god fot med beväpnade män". Och slutargumenter för vårjakt är kladerfritt: det är så satans roligt att skjuta.

Den texten blir en klassiker, tro mej.

Andra ämnen som behandlas med finess är tiggeri, självbelåtna kärnkraftskritiker och faran med att det är så lätt att bli moderat.

I de här texterna kommer författaren till sin rätt. Han hittar satirikern inom sig och skruvar argumenten så det blir hejdlöst roligt.

Däremot är det inte lika roligt att läsa om manlig utseendefixering (men "Smalben" är lysande!) och stockholmska trendnojor.

Lite svajigt och ojämnt - men det gäller för alla samlingsvolymer med texter - men ändå underhållande och välskrivet.

Jag ber att få smygansluta mig till FF:s fanclub.

NY BOK

Vanlig som ett munsår i februari, krönikor

Författare: Fred Forsell

Förlag: PQR 2011

Antal sidor: 192

FR